Få är de individer som öppet törs ifrågasätta en rådande ”sanning” i en verksamhet. Det kan handla om frågor relaterade till verksamhetsidén, strategin, mångfald eller hållbarhet. Fenomenet är alltid densamma. Den som inte håller med gällande narrativ blir tystade eller i värsta fall utfrysta. Exemplen är många. Visselblåsaren i Macchiarini-skandalen blev fälld av Karolinska Institutet (KI) för oredlighet i forskning, trots att det var hen som var först med att slå larm om missförhållandena på KI. Ett byggföretag utvecklade ett nytt HR-system som uppenbart var fel för verksamheten, men ingen tordes säga ifrån. En större kommun i Sverige utvecklade en skolplattform med grava brister som kom att kosta 100-tals miljoner för skattebetalarna och som till slut lades ner. Säkerligen hade projekten gått att stoppa om någon eller några tidigare i processen höjt sina röster.
En orsak till att projekt går fel är relaterat till grupptänkande vilket resulterar i självcensur i målsättning att nå konsensus inom gruppen. De som opponerar sig blir ”de andra” med avvikande uppfattning och därför inte går att jobba med. En uppfattning som leder till polarisering mellan ”dom” och ”vi” och som omöjliggör en nyfiken utforskande diskussion om olika vägval och vad som är bäst ur intressenternas och verksamhetens perspektiv. Ofta föregås processen av en kultur som kännetecknas av självgodhet, högmod och ideologier som gör att individerna i gruppen inte kommer åt sitt kognitiva tänkande. Detta pågrund av rädsla att bli obekväm vilket leder till inneboende stress.
Fenomenet är idag fullt synligt i Sverige både på nationell och lokal nivå. DN blev tipsade om sexuella övergrepp som i många år förekommit på festivalen We are Sthlm. När DN:s journalist fick höra att övergreppen kom från invandrade pojkar valde hon att titta åt ett annat håll. Även festivalledningen och polisen valde att tysta händelserna. På verksamhetsnivå är exemplen ännu enklare att finna. Många är de förstudier som lyft upp funktionella dumheter i organisationen bara för att därefter gömmas i en ”byrålåda”. Förändringsprojekt som ofta är nödvändiga, men som läggs på is då förändringen kan komma att utmana rådande ordning. Swedbank och dåvarande VD Birgitte Bonnesen som efter en lång process blir fälld föranlett penningtvätt i verksamheten. Sannolikt har det funnits människor med god inblick i händelserna men som valt att hålla tyst trots att det var destruktivt för verksamheten, och i Swedbanks fall direkt olagligt.
Filosofen Åsa Wikforss förklarar några år efter händelserna på We are Sthlm i DN att det inte finns någon åsiktskorridor i Sverige och att man bäst bekämpar det hon kallar för fake news genom att lyssna på etablerad vetenskap. Samma vetenskap där Sten Widmalm verkar och under flera år visat att hälften (50 procent) av svenskarna inte törs säga vad de tänker, vilket kan jämföras med de 13 procent av amerikanerna som inte tordes säga vad de tänkte i McCarthytidens USA (Kvartal).
Sverige och svenskarna har utvecklat en kultur som försvårar
öppna uppriktiga samtal. Man kanske därför kan påstå att vi emellanåt har ”otur” när vi tänker vilket börjar bli uppenbart för alla som följt med i debatt och efterföljande åtgärder inom offentlig sektor, näringsliv, säkerhet, energi, invandring och miljö. Vi har helt enkelt en obehaglig förmåga att hamna lite snett och åtgärda saker lite för sent. Konsekvensen blir i värsta dysfunktionella verksamheter med låg förmåga att innovera, tänka nytt och snabbt agera på uppkomna situationer.
För att komma till rätta med situationen kanske en början kan vara att rannsaka oss själva. Hur uppriktiga och modiga är vi egentligen när situationer uppstår som vi känner är fel? Agerar vi, eller blir vi passiva? Förutsatt att vi är ärliga och uppriktiga mot oss själva och gentemot varandra börjar därefter ett ganska mödosamt arbete med att bygga något vi kallar för effektiva och smarta team. Team där individerna i gruppen uppfattar roll och uppgift som meningsfull, har en god förmåga att bedöma verkligenheten och kan möta krav och förväntningar utan ideologiska låsningar. En utmaning och svår uppgift, absolut. Men har vi råd att låta bli?
BiTA Service Management
Vi gör din verksamhet konkurrenskraftig i en tid där mycket handlar om effektivisering, digitalisering och att få en vinnande kultur. Vi levererar kunskap om trender och omvärld, beslutsförmåga och genomförandekraft av viktiga projekt. Vi kallar det för Operativ Excellens.
Kontakta
Sture Johansson om du håller med om detta och vill diskutera detta vidare och se hur vi på BiTA kan hjälpa till att komma åt problemet.